I ovanstående exempel behöver en måttligt van och tränad person som använder motorsåg vid fällning och kvistning av träden, samt upparbetar stammarna till ved med vedkap och el- eller hydrauldriven vedklyv, lägga ner mellan 15 och 25 fler timmar per år (beroende på träddiameter) om ved med 50 % fukthalt eldas, jämfört med om torr ved (20 %) eldas. Motsvarande "extra arbetsinsats" för en yrkesverksam skogsarbetare blir ca 15-20 timmar/år. Skillnaden i "extra arbetsinsats" mellan 30 och 20 % fukthalt på veden blir betydligt mindre, eller ca 2-4 timmar/år.

En vedeldare som köper sin ved till en kostnad av 150 kr/m3t betalar ca 2 öre mer per kWh om vedens fukthalt är 50 % jämfört med 20 %. Köper han veden på våren och låter den torka över sommaren blir vedkostnaden ca 1 öre dyrare per kWh jämfört med om han köper torr ved (20 %) på hösten. Anledningen till detta är att veden krymper när den torkar. Det är alltså viktigt att man som vedköpare prisförhandlar utifrån de förutsättningar som råder.

Dessutom visar det sig att fastmassevolymen är av stor betydelse vid köp och försäljning av ved. Kundens kostnad vid köp av ved med 20 % fukthalt blir ca 2 öre dyrare per kWh om fastmassan är 55 % jämfört med 65 %. För en vedkund kan alltså ett felaktigt köp, låg fastmasseprocent och hög fukthalt, innebära en avsevärd merkostnad för hela årsbehovet av ved.

Emissioner från småskalig vedeldning i villapannor och braskaminer har uppmärksammats allt mer under den senaste 20-årsperioden. Som exempel på hälso- och miljöeffekter till följd av dessa emissioner kan bl.a. nämnas luktproblem, effekter på andningsvägar (hos känsliga personer) samt eventuella cancerogena egenskaper hos vissa emitterade ämnen. Dessa effekter kan i första hand hänföras till emissioner av tjära, vilket används som begrepp för tyngre, högkokande aromatiska kolväten med karaktärisk lukt. Tidigare genomförda studier (Anon 1996) visar att fuktig ved ger högre emissioner än torr ved.

Vid tidigare undersökningar (Åkesson 1988) har även framkommit att halten av tjära var högre vid eldning med fuktig ved (fukthalt ca 35-40 %) än vid eldning med torr ved (ca 25 %). På en av de undersökta pannorna har mer än 10 gånger högre tjärhalt uppmätts med fuktig ved än med torr ved.

Prov på moderna pannor (Anon 1998) har även visat att fuktig ved kan ge flerfaldigt högre utsläpp av oförbränt jämfört med torr ved. Förutom att avvikelserna från normala värden (torr ved) är stora vid eldning med fuktig ved, har det också visat sig att medeleffekten kan sjunka med upp till 30 %. Utsläppen i form av CO, THC, VOC-komponenter och PAH har i vissa pannor varit 3-9 gånger högre jämfört med eldning av torr ved. Proven visade att merparten av de miljöförstörande utsläppen sker i samband med uppstart och nedladdning av pannan.